Ljuset från den svagt blinkade lampan, hela korridoren låg öde o tyst, lampan blinkade sina sista slag och slocknade sedan,
Jag fingrar panikslaget efter dörrhandtaget, känner fotstegen kommer närmare och den viskande rösten som borrade sig in i mitt huvud, " du kan inte fly, jag kommer o hitta dig"
Jag kände svetten rinna,
Tillslut nådde jag handtaget,och öppnade, med några kraft ansträngningar hävde jag mig upp, började springa längst korridoren,
Hörde fotstegen komma närmare,
" Lämna mig ifred, försvinn!"
Den väsande rösten skrattade hånfullt,
Jag sprang tills det tog stop, jag kom till en trappa men som var helt sönder ruttnad, tvärstannade och kände paniken öka, vände mig långsamt om, såg en gestalt träda fram bland skuggorna,
Kroppen gick krokigt, halva ansiktet var ruttet, ögonen helt svarta, och blod droppade ner ifrån munnen,
Jag kände hur kylan omringade mig,
Jag kände varelsen komma närmare, och det sista jag minns är dom svarta ögonen innan jag föll ner och allt blev suddigt och svart,
Vaknar upp av en stickande känsla i hela kroppen, slår upp ögonen, ligger på en gammal soffa,
Med gammalt brunt läder,
Rummet luktade lite unket,
I rummet fanns ochså en sparkande brasa, jag satte mig långsamt upp, kollade omkring,hela rummet var inrett i en gammal stil, säkert 50 talet,
Inte förens jag satte mig upp, kände jag smärtan i huvudet,
Försökte minnas vad som hade hänt, men minnet var helt blankt,
"Hallå?" ropade jag,
" Är det någon där?"
Plötsligt kom en man in i rummet,
Han var klädd i svarta jeans och vit skjorta,
Hela han utstrålade en mystisk känsla, samtidigt som jag kände stor rädsla, kände jag nyfiken öka
Hans hy var benvit, kristall gröna ögon,
" Vem är du?" min röst darrade
" Mitt namn är Jake, Lori, du behöver inte va rädd, jag är inte här för o skada dig"
" Hur vet du mitt namn?" frågade jag
Han log mjukt "jag har känt dig sen du kröp på alla fyra."
Han kom o satte sig bredvid mig,
" Vad minns du av vad som har hänt?" Jake ser frågande på mig,
Jag tänkte efter.." Jag minns ingenting.."
Jake såg ut o tänka till,
Hans närhet sände en illing igenom mig, en illning av rädsla och på något sätt åtrå,
" Vart är jag?" jag kollade på honom
" Whitehall" svarade Jake
" Det gamla nerlagda barnhemmet?" frågade jag förskräckt
" ja" mumlade han
Jag försökte samla tankarna, jag kände Jake studera mig, mina minsta rörelser,
Plötsligt kände jag hans hand på min kind, och just som jag skulle protestera,
Så kände jag en märklig känsla, kändes som om hela rummet snurrade runt, jag kollade på Jake, han mötte min blick,
Jag blev som paralyserad, aldrig hade jag sett såna ögon, så klara men endå med ett djup.
Jake Smekte min kind långsamt, medans han kollade in i mina ögon, hans beröring sände en illning igenom mig,
Han böjde sig långsamt fram o kysste mig mjukt på pannan,
Jag blundade och när jag öppnade ögonen var jag tillbaka i min säng i mitt välbekanta rum,
" Hade allt varit en dröm?" tänkte jag.
Fortsättning följer....
[ Vad tyckts? Kommentera din åsikt ^^ ]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar