Manligt och kvinnligt är påhitt
En kille som sminkar sig kan bli retad. En tjej som andra tror har haft sex kan få horrykte. Så är det oftast inte när det är tvärtom – om en tjej sminkar sig eller om andra tror att en kille har haft sex. Hur kommer det sig att tjejer och killar kan bli så olika behandlade?
Om någon inte ser ut som man förväntas se ut som tjej eller kille kan många reagera starkt. Om till exempel en kille har tjejiga kläder, eller om en tjej struntar i att raka sig under armarna eller klär sig som killar brukar göra.
Det är också lite konstigt att alla liksom måste vara antingen helt och hållet tjej eller bara kille. En del känner sig ju mer som både och, eller kanske mittemellan.
Man kan tycka att alla ska få vara individer och få se ut som de gör och göra vad de vill oavsett vad andra tänker om det. Men från sekunden man föds blir man behandlad olika beroende på vilket könsorgan man har.
Illustration av en förälder med sitt nyfödda barn. En annan person säger"Grattis! Vad blev det?" Föräldern svarar: "Det blev ett barn".
Vad som anses manligt och kvinnligt ändras hela tiden. Killar som växte upp i Europa på 1700-talet, fick lära sig att det var manligt att gråta. Hundra år senare tyckte man att det var ett typiskt kvinnligt beteende.
Det är också olika i olika delar av världen. Något som betraktas som manligt på ett ställe, kan betraktas som kvinnligt någon annanstans. Det kan gälla saker som hur man ska vara klädd, hur högt man ska prata, om som ska gilla att rida eller dansa eller laga mat.
Eftersom det som man tycker är typiskt manligt och kvinnligt förändras hela tiden, och är olika i olika delar av världen, kan man inte säga att det finns ett enda sätt att vara som är ”naturligt” för tjejer och killar. Personer har olika könsorgan, men det har inget att göra med vilken färg man har på kläderna eller vad man är bra på och gillar att göra.
Man lär sig hur man ska vara som tjej och kille
Det är vanligt att man vänjer sig vid det sätt att se på saker, som andra runt omkring en har. Man tycker kanske att det sättet är helt självklart. Det blir som ett slags osynliga, oskrivna regler för hur man ska leva och vad man ska tycka är rätt och fel. Då kan det kännas konstigt när man möter någon som har vuxit upp med helt andra osynliga regler.
Ibland kan man behöva tänka efter vad man själv egentligen vill, och vad som bara handlar om att man gör så som man har lärt sig när man växte upp.
Man lär sig redan när man är barn
Många föräldrar vill nog ge sina barn samma villkor i livet, oavsett vilket kön barnen har. Men om föräldrarna själva har fått lära sig att det är stor skillnad mellan tjejer och killar, kanske de behandlar barnen på ett visst sätt utan att tänka på det.
När barnen blir större och går i förskolan eller skolan, kan de ibland bli olika behandlade av personalen. Tjejer kanske får beröm när de är lugna, och när de hjälper till att städa. Pojkar får kanske inte samma beröm och ibland får de inte hjälpa till lika mycket.
Många förskolor har därför bestämt att personalen ska tänka på att alltid behandla barnen lika, oavsett vad de har för kön. Till exempel att fråga pojkar och flickor lika mycket om de kan hjälpa till och att uppmuntra alla barn att testa olika saker, även om det förr kallades för särskilda tjejlekar eller killekar.
Även genom tv-program, böcker och filmer, får man se hur en typisk tjej eller kille ska vara. Där finns ganska många beskrivningar av till exempel våldsamma killar och hjälplösa tjejer.
Så klart finns det också många filmer och berättelser där det inte är så. Man kan fundera på om det som man ser, hör och läser om påverkar en, och i så fall hur.
Det kan också vara intressant att fundera över hur man själv skulle ha varit om man hade råkat födas till ett annat kön.
Vad är problemet?
Att ha olika villkor i livet är orättvist för alla. Ibland kan unga killar behandlas orättvist, bara för att vissa vuxna tänker att killar alltid är bråkiga och stökiga. Och en tjej som pratar mycket eller tar mycket plats, kan få höra att det inte passar för en tjej att vara sån.
Ibland får vi genom olika budskap lära oss att killar liksom är lite bättre än tjejer. Som kille kan man få höra att man inte ska gråta som en flicka eller köra bil som en kärring - tjejer betraktas alltså som lite sämre än killar.
Att människor anses vara olika beroende på om de är tjejer eller killar, kan hindra en från att utvecklas till den man vill vara. Man kanske som kille vill göra saker som man har lärt sig är tjejiga, men inte vågar testa för att man oroar sig för vad andra ska tycka.
Om man anpassar sig för mycket till det som andra förväntar sig av en, kan man börja må dåligt.
Och om man inte anpassar sig, utan gör det man vill, kan man ibland vara med om att andra tycker att man är udda. Kanske man får frågor och kommentarer från andra. En kille som kommer till skolan eller jobbet sminkad eller klädd i kjol, kanske får höra att han är konstig.
I och för sig börjar det bli mer och mer vanligt att killar har kjol, fast den ibland kallas kilt. Det hade de flesta tyckt var konstigt för bara några år sedan.
Om man till exempel ser ut som en kille i kroppen, men känner sig som tjej, kan en del andra reagera. Kanske blir man till och med blir behandlad illa på grund av vem man är.
Ibland kan könsrollerna vara knepiga i relationer med andra. Det kan handla om kärleksrelationer eller mellan personer i ens familjen. Man kanske känner sig låst av att man förväntas vara på ett visst sätt, bara för att man är tjej eller kille.
Om man tittar på hela samhället är det oftast så att vissa har mer att säga till om än andra. Som kille kan man behandlas olika utifrån om man ses som "invandrare" eller "svensk". Man kan bli utsatt för trakasserier bara för att man är homosexuell.
Många känner krav på sig att vara "manlig” eller ”kvinnlig" på ett särskilt sätt. Man ska ha rätt sorts kropp och utseende och rätt sexuell läggning. Ibland kanske man inte blir tagen på allvar för att man har en viss ålder. Många vuxna skulle till exempel inte acceptera kränkande kommentarer eller att någon tafsar på en, men när det gäller ungdomar kallas det för "bus" och tas inte alltid på allvar.
Oskrivna regler när det gäller sex
När det gäller sex finns det också saker som ses som tjejiga eller killiga. Det kan vara sånt som vad man ska gilla och tycka är skönt. Man kanske inte tänker så mycket på att det finns olika såna osynliga regler när det gäller sex. Ändå kan det märkas om man bryter mot dem.
En sån osynlig regel är att tjejer inte förväntas ta initiativ till sex lika mycket som killar. Killar kan i stället känna att det förväntas av dem att alltid säga ja till sex.
Man kan fundera över vilka skillnader och likheter som finns när det gäller osynliga regler om killar, tjejer och sex. Som till exempel:
Är okej för killar och tjejer att visa att de är intresserade av sex? Finns det någon skillnad, och vad kan det i så fall bero på?
Är det lika okej för tjejer och killar att säga att de inte är så sugna på att ha sex, men gärna vill ligga och kramas?
Är det lika okej för alla att visa eller berätta var och hur de vill bli smekta? Finns det ställen på kroppen som är mer eller mindre okej?
Är det lika okej för tjejer och killar att vara aktiva och ta initiativ?
Påverkas man av vad andra tycker och sånt som man till exempel har sett på film?
Finns det saker som man kan bli retad och mobbad för? Är det samma saker för tjejer och killar?
Många undrar hur andra vill att de ska vara när det gäller sex. Men alla är inte likadana, och alla gillar inte samma saker. Bara för att man har ett visst kön är det inte säkert att man gillar att göra samma saker som andra som har samma kön.
Man kan försöka komma på vad man själv gillar och mår bra av. Och om man gör sexuella saker ihop med andra får man försöka känna in dem, eller fråga, så att man kan göra det som känns bra för alla.
Att göra som man själv vill
Det måste alltså inte vara på ett särskilt sätt. Olika människor tänker och gör på olika sätt när det gäller de här reglerna. En del trivs ganska bra med dem. Andra vill bryta mot dem och göra på andra sätt.
Många hamnar någon gång i situationer där de inte gör precis det som förväntas av en. Kanske får man höra av någon att det var fel eller konstigt, eller kanske får man höra att det var jättebra gjort.
Det kan vara bra och roligt att själv fundera på om man tycker att det finns problem med könsrollerna. I vilka situationer kan de hindra en? Kan man göra något själv för att ändra på det? Eller är reglerna något man inte bryr sig om?
Kanske upptäcker man att vissa idéer om hur tjejer och killar ska vara stämmer överens med vad man själv vill, men inte andra. Då får man försöka stå emot trycket och strunta i om folk reagerar för att man inte är typiskt tjejig eller killig.
