torsdag 4 juni 2015

STORT inlägg om Mobbning - del 1.

 
-Mobbning-
Mobbning (även kränkande särbehandling) innebär att en eller flera personer utsätts för systematiska trakasserier inom en social grupp. Det kan involvera våld eller hot om våld och kan förekomma på exempelvis arbetsplatser, i skolan, inom grannskapen.
Mobbning handlar i många fall om att skaffa sig makt och status.
Mobbare trivs med den makt det innebär att kunna kontrollera och trakassera en annan individ. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp, det vill säga betraktare,som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa,För att stävja mobbning är det nödvändigt att ingripa mot dem som mobbar.

                               Det finns olika typer av mobbning:
  • Fysisk mobbning (slag, sparkar, knuffar, dra i håret, tafsa, trycka upp mot vägg, förstöra kläder, väskor eller skolarbeten med mera)
  • Verbal mobbning (rykten, hån, hot, glåpord, öknamn, klotter, nedsättande kommentarer)
  • Psykisk mobbning (blickar, suckar, kommentarer, imitationer (till exempel imitera någons haltande, sätt att tala, etc), vända ryggen till, inte lyssna på förslag, flytta sig om någon sätter sig bredvid, resa sig upp och lämna sällskap när någon anländer, ignorera, utfrysning, ogrundad portning och svartlistning)
  • E-mobbning (rykten via exempelvis chattprogram eller andra sociala sidor, förtal via Internet-sidor, hot via SMS, spridning av bilder och filmer på till exempel Internet utan godkännande med mera, trakasserier på forum, bloggar och wikier)
  • Övriga former (beställa varor, göra ansökningar, skriva insändare och kontaktannonser i den mobbades namn, sprida den mobbades kontaktuppgifter)
  • Mobbning finns inte som brottsrubricering i svensk lagstiftning, men de handlingar som kan ingå i begreppet är ofta brottsliga. Att knuffa någon så att det orsakar smärta är exempelvis misshandel. Att utge sig för att vara en annan person genom att förfalska namnteckning kan vara urkundsförfalskning.

    Mobbning är ett starkt ord för många.
    Kanske förstår inte de som mobbar att det verkligen handlar om mobbning.
    De kanske till exempel säger att det bara är ett bråk.
    Men i ett bråk är man liksom mer jämnstarka och ungefär lika taskiga mot varandra.
    På samma sätt är det med elaka skämt.
    Den som mobbar kan ibland skylla ifrån sig och säga att det bara var ett skämt.
    Men om någon mår dåligt av det, är det mobbning. 

    Finns många olika typer av mobbning.. exempelvis - Sexuella trakasserier.
    det är att kränka någon med ett sexuellt beteende.
    Det kan till exempel vara att ta på någon på ett sätt som personen inte gillar eller att säga kränkande sexuella kommentarer. Ingen ska behöva stå ut med sexuella trakasserier.

    Många skulle svara nej på frågan ”har du utsatts för sexuella trakasserier?”
    Men om man beskriver vad sexuella trakasserier kan vara, kan många känna igen sig och svara ja.
    Sexuella trakasserier kan ske på skolor och arbetsplatser.
    Både tjejer och killar kan utsättas.
    Och både tjejer och killar kan utsätta andra.

                                   Exempel på sexuella trakasserier:
    • Att ta på någon på ett sätt som den inte gillar.
    • Att skicka meddelanden om sex till någon som inte gillar det, till exempel genom sms, chatt eller mejl.
    • Att visa sig själv på ett sexuellt sätt för någon som inte vill det, till exempel i webbkameran.
    • Att ta bilder som sedan sprids utan att personen vill det.
    • Att visa eller sätta upp sexuella bilder som känns obehagliga för andra.
    • Att sprida sexuella rykten om någon, som att den personen har haft sex med många.
    • Att göra något sexuellt med sitt kroppsspråk inför någon som inte gillar det.
    • Att tittar på någon på ett sätt som kan uppfattas som sexuellt och obehagligt.
    • Att pratar eller skämta om sex med någon som inte gillar det.
    Om man känner sig utsatt för sexuella trakasserier är det viktigt att försöka göra något åt det. Ibland kanske man tänker att det inte är så farligt eller att det är något man får stå ut med. Man kanske tänker att man överreagerar som mår dåligt för det.
    Kanske vågar man inte heller säga ifrån för att man är rädd för vad andra ska tycka, eller rädd för att det ska bli värre. Man kanske tänker att den eller de som utsätter en inte menar något illa.

                Här är några saker man kan tänka på och göra:
    Lita på känslan - Det är bara man själv som kan bestämma om något inte känns bra. Det spelar ingen roll om den andra personen menar illa eller inte. Man har alltid rätt att slippa sexuella trakasserier.
    Säg ifrån - Det är bra att vara tydlig när man säger ifrån. Man kan säga vad som händer, att man inte gillar det och att man vill att det ska sluta. Till exempel kan man säga ”Du tar på min rumpa, det är obehagligt och jag vill att du slutar med det” eller ”Jag gillar inte mejlen som du skickar, kan du sluta!”. Ibland kan det vara svårt att våga säga ifrån. Det kan vara lättare att skriva till personen eller ta hjälp av någon. Kanske ber personen om ursäkt och slutar. Om den fortsätter har man rätt att få hjälp.
    Prata med andra som blir utsatta - Ofta finns det andra som också blir utsatta. Om man är flera är det lättare att säga ifrån, och det kan också vara lättare att gå till rektorn, chefen eller någon annan och berätta.
    Berätta för någon annan -
    Om de sexuella trakasserierna fortsätter fast man har sagt ifrån, eller om man inte vågar säga ifrån, är det viktigt att man får hjälp. Man kan prata med en förälder, lärare, arbetskamrat eller någon annan. Sen kan man gå tillsammans till rektorn eller chefen och berätta.
    Om man inte får tillräcklig hjälp kan man kontakta Diskrimineringsombudsmannen.
    Prata med någon om hur man mår - Att utsättas för sexuella trakasserier kan göra att man mår dåligt. Man kan känna sig maktlös eller tänka att det är fel på en själv. Men det är aldrig ens eget fel. Det kan vara bra att prata med någon om hur man mår, och få hjälp att må bättre. Man kan till exempel prata med någon på en ungdomsmottagning eller med skolkuratorn. Tjejer kan också få hjälp på en tjejjour.

                           Sen finns också - Diskriminering!
    Enligt Diskrimineringslagen är det diskriminering om man behandlas illa på grund av att man:
    • Är tjej eller kille, eller om man vill eller har ändrat sitt kön – diskriminering på grund av kön.
    • Inte ser ut eller gör som killar och tjejer förväntas göra – diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck.
    • Är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell – diskriminering på grund av sexuell läggning.
    • Har en viss hudfärg, kommer från ett visst land eller en viss bakgrund – diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
    • Är en person med funktionsnedsättning – diskriminering på grund av funktionshinder.
    • Har en viss religion eller tro – diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning.
    • Har en viss ålder – diskriminering på grund av ålder.
    Lagen beskriver också att diskriminering kan se ut på olika sätt. Till exempel om någon behandlas sämre än andra i samma situation. Det kan till exempel vara att man inte får ett jobb för att arbetsgivaren inte vill anställa personer som har mörk hudfärg eller har en viss ålder.
    Ibland kan det verka som att vissa regler påverkar alla på samma sätt, fast reglerna egentligen är orättvisa. Till exempel om en skola säger att ingen får ha något på huvudet inomhus. Det kan se ut som en regel som påverkar alla lika, men den kan leda till att någon diskrimineras på grund av sin religion. Till exempel om man bär kippa, som är en judisk huvudbonad.

    Alla människor är lika mycket värda.
    Det spelar ingen roll vad du har för religion, sexuell läggning eller vilket land du kommer ifrån.
    Du har samma rättigheter oavsett vilken färg du har på huden och oavsett om du har något funktionshinder eller inte.

                                      Att fundera på!

    De flesta håller nog med om att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Men ibland kan man höra att vissa människors värde diskuteras och inte andras.
    Någon kanske säger ”jag är väldigt tolerant när det gäller homosexuella”. Då kan det nästan låta som om man som homosexuell borde vara tacksam för att den andra personen tål en. Och då verkar det inte riktigt som om alla är lika mycket värda. Däremot hör man sällan någon säga ”jag är väldigt tolerant när det gäller heterosexuella”.

    Fundera på hur det skulle kännas om någon sa så här till dig:

    • Du är helt okej, trots att du är har en funktionsnedsättning.
    • Du är faktiskt riktigt bra på det där, fast du är kille.
    • Är du från Afrika? Ja alltså, själv har jag inget emot svarta.
    • Din läggning är inget problem för mig, jag tycker bögar är roliga.
    • Jag och mina kompisar är väldigt toleranta mot såna som du.
    Ibland kanske det känns okej att någon säger så.
    Det kan bero på vem som säger det, och vilken situation det är.
    Men för det mesta vill man nog känna att man är lika mycket värd som alla andra, oavsett vad någon annan tycker.


     

    Inga kommentarer:

    Skicka en kommentar